Urinvägsinfektion

Infektioner i urinvägarna är ett vanligt förekommande problem, särskilt hos kvinnor. Alternativa namn på urinvägsinfektion är UVI, nedre urinvägsinfektion, blåskatarr samt cystit. Det finns även slags infektion som kallas för njurbäckeninflammation eller övre urinvägsinfektion.

UVI orsakas av att bakterier tränger in och infekterar urinrör samt urinblåsan. Den mer allvarligare och mindre vanliga njurbäckeninflammation orsakas av att infektionen tar sig upp via urinledaren upp till en eller båda njurarna.

Hur vanlig?
Urinvägsinfektion är en relativt vanlig sjukdom som kan drabba både kvinnor och män. Kvinnor drabbas oftare än män. Infektionen läker i de flesta fall ut av sig själv. Kvinnor drabbas lättare mycket på grund att kvinnor har kortare urinrör samt att det är något lättare för bakterier att komma in i kvinnors underliv och urinrör jämfört med män.
Kroppen läker vanligen ut infektionen utan men det kan skilja sig lite hur lång tid det tar. Ungefär 30% av alla som drabbas blir av med symtomen efter en vecka utan behandling.

Urinvägsinfektion är bland de vanligare underlivsbesvären bland kvinnor. Det uppskattas av över 50 % av alla kvinnor kommer att få en minst en urinvägsinfektion under sin livstid. Ungefär 10% av alla kvinnor över 18 års ålder får minst en behandling mot UVI varje år. Yngre kvinnor samt kvinnor efter klimakteriet får urinvägsinfektioner oftare än andra åldersgrupper. Det är inte ovanligt att få urinvägsinfektioner fler än en gång eller upprepade besvär inom samma år.

Orsak
Det är bakterier som kommer in i urinröret som orsakar urinvägsinfektioner. Infektioner kan orsakas av ett flertal sorters bakterier.

Bakterien E.coli är den vanligaste orsaken och antas ligga bakom 80 till 85 % av alla observerade fall. Den näst vanligaste är Stafylocock saprofyticus som beräknas vara orsaken i 5 till 10 %. Andra bakterier som ofta ligger bakom urinvägsinfektion är Proteus, Klebisella, Pseudomonas och Enterobacter. Även virus eller svampinfektioner i underlivet kan i sällsynta fall ligga bakom sjukdomen.

Två typer

Urinvägsinfektion finns i två varianter:

  • Den vanligaste varianten kallas för UVI eller nedre urinvägsinfektion. Infektionen är begränsad till urinröret och urinblåsan. Kan även kallas för blåskatarr eller cystit
  • Den mindre vanliga och betydligt mer allvarligare varianten av urinvägsinfektion sätter sig i njurarna och njurbäckenet. Denna infektion benämns ofta som njurbäckeninflammation och kan även mer formellt kallas för pyelonefrit

Riskfaktorer
UVI eller pyelonefrit kan drabba alla, men det finns ett par faktorer som kan öka riskerna.

  • Sexuell aktivtet, särskilt med en ny partner
  • Spermiedödande medel kan öka risken att drabbas. Om du ofta kommer i kontakt med spermiedödande medel från pessar eller kondomer ökar risken
  • Ärftliga orsaker som om det är vanligt att andra familjemedlemmar ofta drabbas av upprepade urinvägsinfektioner
  • Användning av kateter
  • Vissa parasiter eller sexuellt överförbara sjukdomar som könsherpes kan leda till större chans att drabbas av UVI
  • När du har nedsatt allmäntillstånd eller immunförsvar
  • Personer som har svårt att tömma blåsan kan löpa större risk. Om urinblåsan inte töms ordentligt ökar det risken för bakterietillväxt och detta kan leda till infektion
  • Äldre är en utsatt grupp som ofta får urinvägsinfektioner. Detta kan bero ett flertal anledningar som sjukdomar, nedsatt allmäntillstånd samt kroppen motståndskraft och immunförsvar kan vara försvagat. Vidare har många äldre svårigheter att tömma blåsan, vilket kan inverka negativt
  • Kvinnor efter klimakteriet. På grund av bland annat sköra slemhinnor, förändringar i bakterie i underlivets bakterieflora samt andra förändringar leder till att bakterier lättare får fäste och orsaka urinvägsinfektion
  • Kvinnor med inkontinens drabbas mellan två till fem gånger så ofta av urinvägsinfektion jämfört med de utan inkontinens
  • Urinvägsinfektion är vanligare hos diabetiker
  • Gravida kvinnor är en annan grupp som oftare än andra drabbas av UVI

Symtom
Symtom på cystit (kallas även blåskatarr eller nedre urinvägsinfektion):

  • Du känner ett behov att kissa oftare
  • Det svider eller gör ont när du kissar
  • Blåsan känns väldigt ofta full och du känner ett tätt återkommande behov att tömma den
  • En viss smärta i nedre delen av magen. Smärtan är ofta lokaliserad vid urinblåsan
  • Blod i urinen
  • I samband med infektionen kan vissa känna sig lite frusna

En urinvägsinfektion kan variera hur påtagligt den påverkar allmäntillståndet, men är vanligen inte en sjukdom som ger stora besvär eller kraftiga symtom. Om du upplever två eller fler av de ovan uppräknade symtomen och du inte har några andra underlivsbesvär är det troligt att det rör sig om urinvägsinfektion.

Om du är osäker på symtomen bör du kontakta vården för rådgivning och hjälp. Om symtomen inte räcker till kan man komplettera med urinprov för säkrare diagnos.

Symtom på njurbäckeninflammation är väldigt lika tecken på urinvägsinfektion, men det som skiljer är att symtomen är betydligt påtagligare. Om du har njurbäckeninflammation blir du oftast rejält dålig och allmäntillståndet påvekars kraftigt. Typiska symtom:

  • Du blir rejält sjuk och trött
  • Illamående och feber
  • Smärta i ländryggen eller på sidan av magen
  • I övrigt likande men oftast betydligt påtagligare symtom som vid blåskatarr

Diagnos kan ställas utifrån observerade eller upplevda symtom samt med urinprov om det är nödvändigt.
Behandling
UVI ger sällan upphov till allvarliga problem. Symtomen är oftast milda och infektionen läker i de flesta fall ut av sig själv. Symtomen kan ofta lindras med vanliga värktabletter.

Infektionen kan framgångsrikt behandlas med antibiotika. Behandling sätts in främst för att åtgärda besvärligare fall med påtagliga besvär eller om du vill snabbt åtgärda sjukdomen. Generellt rekommenderas det att vänta att sätta in behandling tills några dagar efter de första symtomen. Men det finns inga särskilda skäl att vänta med behandling om du snabbt vill åtgärda sjukdomen och det är inga problem att använda medicin tidigt i sjukdomsförloppet.

Ett par sorters antibiotika kan sättas in mot infektionen. I nuläget används främst preparat som innehåller Pivmecilliinam, nitrofurantoin eller Trimetoprim. Även läkemedel som innehåller Ceflaosporiner eller flourokinoloner kan användas.

Trimetoprim är ett snabbverkade antibiotika som är enkelt att använda. Symtom kan reduceras efter 24 timmar om det föreligger gynnsamma förhållanden. Trimetoprim är både potent och snabbverkande, därför är det ett av de vanligare läkemedelen som skrivs ut till kvinnor med återkommande urinvägsinfektioner. En kur kan sträcka sig mellan allt från 3 till 14 dagar. Pillren intas oralt och dosen ska vanligen intas två gånger per dag.
Återkommande besvär och täta behandlingar kan ge risk för resistens.

Om urinvägsinfektioner återkommer bör man behandla infektionen med antibiotika ur en annan grupp för att motverka eventuell resistens.

När behandlingen inte hjälper eller besvären återkommer inom en till två månader bör du kontakta läkare för vidare åtgärd.